Nu när hösten börjat färga träden i höstfärger och kylan nyper i kinderna på morgonen trivs vi som bäst!
Hösten ska ägnas åt kurser, träning, utbildning och mentaltester. Det är riktigt roligt när jag ser hur dagarna och helgerna börjar bli fullproppade med hundaktiviteter ända fram till jul!

Nu har jag grävt fram underställen ur garderoben och reflextäcken och västar, pannlampa och mössan har redan börjat användas flitigt!
Träningsmässigt så kör jag och Freja mest detaljer i forgåendet och mycket kedjor och mellan-momententräning med transporter och att hålla ihop.
Vi spårar även en del (1-2ggr i veckan) och det blir bättre och bättre, lite lugnare och noggrannare är hon men det är fortfarande full gas om man inte passar henne! Haha
Markeringarna fixar hon bra med, hon kan markera pinnar när jag gömmer dem i gräset och det går även bryta i spåret för att träna lite markeringar, hon tycker det är skitkul med pinnarna!
Hoppas på att medvinden håller i sig genom hela vintern så vi kan tävla till våren!
//Carro & Freja

Freja har gjort sitt MH, vilket var intressant och roligt. Domen blev: en lagom och något försiktig tjej som har stor tillit och trygghet hos matte. Den hunden vet hur man leker!
Det är ungefär så jag känner henne med så det var roligt att höra.
Ja, hon blev riktigt rädd på vissa moment men hon tog sig igenom det. Hundarna får bli rädda/arga det är helt naturligt, men de ska också komma över rädslan och inte ha några stora minnesbilder efteråt.

MH är inget test utan bara en beskrivning på hundens reaktioner på lek, rädsla, överraskning, jakt, hot och ljud.
Det är något som jag tycker alla hundar borde göra, du får mycket information om din hund och hur du kan träna och tänka på inför framtiden. Dessutom måste du ha gjort MH (eller BPH) för att få tävla i bruks.

Jag är själv figurant på både MH och MT och sitter med i rasutvecklingssektorn på klubben och tycker det här med hundars mentalitet och språk är jättespännande!
Målet är att senare kunna utbilda mig till testledare eller beskrivare men det ligger långt fram i tiden.

Markeringsträningen går vidare, vi har börjat med pinnarna nu och Freja har väldigt stora förväntningar på pinnar och vill gärna plocka upp dom och tugga. Men med tålamod och lugna belöningar fick jag henne att lägga sig vid pinnen några gånger. Jag måste tänka på att göra detta lugnt och träna korta pass så att vi får en stabil grund, markeringarna av pinnarna är ju skillnaden mellan vinst och förlust!

I helgen som varit har jag jobbat och då inte haft något speciellt planerat. Så Freja och jag har haft myshelg med husse och gått promenad på Dummemosse och spårat långa spår. Lördags gick vi ett på 300m utan vinklar i skogen. Och i söndag gick vi ett på ca: 500m med en vinkel i skog. Freja älskar verkligen att spåra och jag märker att om jag håller avstånd och bara följer med, inte försöker styra något alls (skitsvårt då jag verkligen vill att det ska bli rätt, och styr omedvetet) men jag la spåret i okänd terräng utan markeringar eller snitslar. Det var en upplevelse att bara få följa med och försöka tyda hunden om vi var på rätt väg eller om hon hade tappat spåret. Men vi kom fram till slutet på båda spåren så något måste hon ha gjort rätt! Spännande att låta Freja jobba på helt själv och utmana henne lite i uthållighet. Fler sånna spår!

Vi tränade även lite fotgåendeövningar som vi fått med oss från kursen, dessa går toppenbra och jag kan gå 50m utan att Freja släpper kontakten!

Jag har börjat träna in liggmarkeringar på Freja, detta för att hon äter upp pinnarna, och det gör mig såå frustrerad!! Antagligen är det för att hon inte riktigt förstått vad hon ska göra med dom när hon hittar dem. Då hon antingen tar dom och ska äta upp dom eller bara går rakt över, har även stannat och tittat på dem.
Så för att få en nystart med markeringarna byter jag nu till liggmarkering istället!
Jag går efter en canis-metod (klickerträning) och shaipar fram frivilligt läggande när hon ser/känner en pinne och steg för steg ska jag ta in detta i spåret. ( http://www.canis.se/bibliotek/artikkel.php?artid=209 )
Jag har fuskat lite och lärt in liggmarkering på ett mynt, lite för att testa. Och nu efter tre dagars lätt träning kan hon markera mynt som jag gömmer i gräset. Detta ska jag fortsätta lite mer med så det verkligen sitter innan jag börjar om med pinnarna.
Men jag kan verkligen rekomendera denna metoden då den är rolig, positiv och det går lätt och snabbt att lära in!!
//Caroline

ja, jag älskar höst! Det är så skönt att det börjar bli lite svalare så man kan mysa in sig i alla fleecetröjor och raggsockar igen! För at inte tala om att kunna träna utan att oroa sig för värmeslag eller vätskebrist..
Jag är så otroligt nöjd med denna sommaren, vi har lagt myckt tid på träning, haft semester, läger och tävlat! Tre lydnadstävlingar och en spårtävling blev det sammanlagt. Freja har fixat alla tävlingar över förväntan och jag har vart nöjd efter alla tre, inga höga poäng att skryta med men vi har fått fullpott på det viktigaste av allt: vi har haft GRYMT ROLIGT på alla tävlingar. Senaste i söndags fick vi 9,5 på helheten och jag tror aldrig jag vart så glad och icke-nervös på tävlingsplanen innan!! Nu ska vi lugna oss med tävlingar fram till våren då planen är att bli uppflyttade till lägre spår. Men tills dess har vi hela hösten och vintern på oss att finslipa lydnadsmomenten och spårtekniken. Jag ska även byta markeringssätt till liggmarkering så vi kommer inte ligga på latsidan här inte!
Jag har även anmält oss till två kurser (fotgående och brukslydnad) samt ett MH. Dessutom har vår fina klubb ett fullspäckat schema med föreläsningar och temakvällar!

Och Jönköping tog hem kannan dit där den hör hemma!!
Under ett halvår har vi i detta gäng träffats varannan tisdag och tränat inför augustikannan.
En lagtävling i lydnad 1och 2 mellan de lokala hundklubbarna i jönköping. Jätteroligt att få vara med och träna, ladda och tävla för klubben med dessa härliga människor. Vi har utvecklats jättemycket och fått tävlingsträning som är guld värt!
Det var en inofficiell tävling där de tre bästa resultaten från laget räknas ihop. Tur att vi hade så många bra ekipage i vårat lag för vi höll inte riktigt hela vägen. Men roligt hade vi både innan, på och efter planen.

Tävlingen är jag nöjd med. Vi hade en go känsla inför spåret och Freja var fokuserad från början och höll ett lagom tempo. (Domarna var jättebra och trevliga som lät oss ta våran tid och vi fick förbereda oss som vi ville!) första apporten tog hon med ett rävskutt. Första vinkeln var ett pyttelitet tapp som hon kom tillbaka snabbt i spåret igen. Andra pinnen strulade, hon kände den men gick vidare när hon inte hittade den direkt.(behöver träna på att öka värdet på pinnarna, och markeringar) efter att hon missade andra pinnen blev hon antagligen lite störd eller ivrig för hon tappade bort sig i andra vinkeln och snodde runt rätt bra innan hon hittade tillbaka. Slutpinnen ställde hon sig och tittade på, så jag berömde henne lite och då plockade hon den. 7,7 blev poängen och jag är supernöjd! Det märktes att Freja var trött efter spåret men verkade nöjd! :-) budföringen och platsen tog hon 10p i, dock tog hjärnan slut lagom till lydnaden så tyvärr inget godkänt resultat men en bra erfarenhet och jag vet nu vad vi ska träna vidare på: vinklar, ökat värde på pinnar, kondition och uthållighet.
//Caroline

Nu börjar det närma sig, nervositeten har redan kommit smygande!
På söndag packar jag och Freja bilen och kör mot Tidaholm där vi ska debutera i spårappellen!
Det ska bli riktigt roligt, men nervös och pessimistisk som man är har jag låga förväntningar. Men vi ska ta oss dit och inte fega ur! Målet är att ta oss igenom dagen och genomföra hela tävlingen.
Varför tävla när man inte har allt till 100%?
För att få tävlingsvana, vi behöver komma ut och känna på några tävlingar innan vi kör igång "på riktigt" nästa år. Så målet är inte uppflytt utan endast att ta oss dit och genomföra alla moment!
Dessutom får man ett kvitto på hur långt man kommit i träningen så man inte ligger kvar och petar i moment som vi kan.
Nu kööör vii!!

//Caroline